Så märks stress i kroppen – från utslag till yrsel

Kroppen är tydligare än den vi tror. Den sänder signaler länge innan vi erkänner att något är fel. Ett utslag som inte försvinner. En yrsel som dyker upp mitt på dagen. En trötthet som inte går att vila bort. Hjärtklappning utan anledning.

Det här är stressymptom – stressymptom som kroppen ger när stressnivån är för hög under för lång tid. Inte tecken på svaghet, inte inbillning – utan kroppens sätt att kommunicera att belastningen är för hög.

Stress i kroppen kan märkas på sätt som man inte alltid kopplar ihop med stress. Långvarig stress konsekvenser märks gradvis, och inre stress symptom kan vara extra svåra att se för att de inte har en tydlig yttre orsak. Den här artikeln beskriver hur kroppen reagerar på stress – från de mer uppenbara stressymptomen till de subtilare – och när det är dags att söka stöd.

Vad händer i kroppen vid stress?

Hur kroppen reagerar på stress är egentligen enkelt förklarat: hjärnan tolkar en påfrestning som ett hot och startar kamp eller flykt. Stresshormoner i kroppen – framför allt kortisol och adrenalin – utsöndras i blodet.

Kortisol och stress hänger tätt ihop: kortisol höjer blodsockret, dämpar matsmältningen och sätter immunförsvaret på sparlåga. Adrenalin och stress: adrenalin ökar hjärtrytmen, vidgar luftrören och spänner musklerna.

Det sympatiska nervsystemet slår på. Det parasympatiska nervsystemet – kroppen i vila och återhämtning – hamnar i bakgrunden.

Det här systemet fungerade utmärkt när hoten var kortvariga. Problemet uppstår när kroppen befinner sig i konstant beredskapsläge vecka efter vecka. Kroppen i obalans under lång tid sliter hårt – på stress och hjärtat, stress och immunförsvaret, hjärnan och huden. Det är då kortvarig stress övergår i skadlig stress.

Fysiska symptom på stress

Fysiska symptom på stress kan vara många och märks i hela kroppen. Det är vanligt att ha flera symptom på stress samtidigt. Iform.se listar bland annat:

• Hjärtklappning vid stress – hjärtat slår snabbare för att pumpa blod till musklerna. Vid långvarig stress kan hjärtklappning vid stress bli ett återkommande besvär snarare än ett tillfälligt
• Yrsel av stress – andningen ökar och blodkärlen drar ihop sig. Minskad koldioxidhalt i blodet kan ge yrsel
• Utslag och hudproblem av stress – kortisol påverkar histaminutsöndringen i huden. Stress utslag kroppen reagerar med kallas ibland stressurtikaria – upphöjda, kliande märken. Men stress och huden hänger ihop på fler sätt: eksem, akne och stress, psoriasis – allt kan förvärras. Hudproblem av stress är ett av de tydligaste signalerna på att kroppen är överbelastad
• Muskelspänningar i nacke och axlar – om spänningen kvarstår bildas mjölksyra och trötthet ökar
• Sömnproblem av stress – svårt att somna, orolig sömn, tidigt uppvaknande. En störd nattsömn är enligt Hjärt-Lungfonden ofta det första oroande tecknet på en stressreaktion
• Huvudvärk – muskelspänningar och förhöjt blodtryck bidrar
• Trötthet och utmattning – en trötthet som inte går att vila bort. Kroppen klarar inte av att återhämta sig på normalt sätt
• Stress och magen – magen och tarmarna arbetar dåligt under stress. Förstoppning av stress, orolig mage eller diarréer är vanliga magbesvär av stress
• Tryck över bröstet – andningen ökar och blodkärlen drar ihop sig

Kan man få feber av stress? Och kan håret falla av stress?

Kan man få feber av stress? Inte direkt, men långvarig stress försvagar immunförsvaret – och ett försvagat immunförsvar gör att kroppen lättare drabbas av infektioner som kan ge feber. Dessutom kan en del personer uppleva en lätt förhöjd kroppstemperatur vid extrem stress, något som kallas psykogen feber.

Håret faller av stress – det stämmer faktiskt. Stress kan utlösa ett tillstånd kallat telogen effluvium, där hårsäcklarna övergår i vilofas och mer hår faller ut än vanligt. Det är ett stress och immunförsvaret-relaterat fenomen. Om du har ihållande feber eller märker att håret faller i ovanlig mängd, kontakta vården.

Psykiska symptom på stress

Kroppen är sällan ensam om att reagera. De psykiska symptomen på stress inkluderar:

• Koncentrationssvårigheter och minnesproblem
• Irriterad av stress – man blir lättare arg eller ledsen
• Inre oro och känsla av oro och ångest, ibland utan tydlig orsak
• Nedstämdhet och känsla av hopplöshet
• Svårt att koppla av, svårt att varva ner
• Känsla av tomhet

Institutet för stressmedicin (ISM) påpekar att många som söker vård inte vet att de är stressade – de söker för smärtor i muskler eller bröst, och upptäcker stressnivån för hög först i mötet med vården.

Beteendemässiga symptom

Stress märks också i hur vi beter oss. Beteendemässiga symptom på stress:

• Ökad konsumtion av koffein, alkohol eller sötsaker
• Isolering – man drar sig undan socialt
• Svårt att fatta beslut
• Man skjuter upp saker
• Minskad sexlust
• Förändrade matvanor – äter för lite eller för mycket

Inre stress – när påfrestningen kommer inifrån

Inre stress är en form av stress som kommer från egna tankar, förväntningar och krav – inte från en tydlig yttre händelse. Det är stressen som uppstår inifrån: rädslan för att inte räcka till, den inre kritiska rösten som aldrig är nöjd.

Inre stress symptom kan vara subtilare och svårare att koppla till stress. Man kanske inte förstår varför man känner sig konstant spänd, orolig eller utmattad – för det “händer ju ingenting”.

Varningssignaler på inre stress:

• Inre oro som inte har ett konkret objekt
• Känsla av att aldrig vara klar, aldrig kunna vila
• Svårt att njuta av saker man brukar tycka om
• Sömnproblem trots att man är trött
• Ständig mental aktivitet – tankar som inte stängs av

Konsekvenser av inre stress och långvarig stress

Långvarig stress konsekvenser är väldokumenterade. Hjärt-Lungfonden skriver att stress är en etablerad riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Vad händer i kroppen vid stress som pågår månader och år?

• Immunförsvaret – kortisol som stannar länge i kroppen försvagar immunförsvaret och ökar risken för frekventa infektioner
• Hjärnan – minnesproblem och koncentrationssvårigheter. Hjärnceller kan brytas ner vid kronisk hög kortisol
• Hjärtat – höjt blodtryck och ökad hjärtrytm under lång tid ökar risken för hjärt-kärlsjukdom
• Huden – inflammation i kroppen förvärrar utslag, eksem och akne
• Magen – oregelbunden tarmfunktion, matsmältningsproblem
• Psyket – risk för depression, ångest och till sist utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom – utmattningssyndrom symptom liknar vanlig trötthet men är mer genomgripande – är slutpunkten för en process som börjar med stressrelaterade besvär. Utbränd av stress är ett folkligt ord för det som kliniskt kallas utmattningssyndrom. Enligt 1177 ska man ha haft hög stress under minst ett halvår och symtom under minst två veckor för att diagnosen ska vara aktuell. Det är allvarligt, men det är också möjligt att återhämta sig.

Lyssna på kroppens signaler

Kroppen skickar varningssignaler tidigt. Att lyssna på dem – och inte vänta tills man “går in i väggen” – är det viktigaste man kan göra.

Varningssignaler på stress som kroppen sänder tidigt:

1. Sömnproblem som dyker upp utan tydlig anledning
2. Återkommande huvudvärk eller nackvärk
3. Känsla av att svårt att varva ner efter jobbet
4. Att koffein, socker eller alkohol ökar för att orka
5. Yrsel eller hjärtklappning som inte har medicinsk förklaring

Att ha enstaka sådana besvär betyder inte att man är allvarligt sjuk av stress. Men att ha flera av dem, återkommande, är kroppen i obalans – och det bör man ta på allvar.

Återhämtning och vad du kan göra

Kortvarig stress hanterar kroppen bra om man får tillräcklig återhämtning. Återhämtning efter stress handlar om vila och återhämtning i vid mening – inte bara sömn.

• Sov regelbundet – sömnen är den viktigaste återhämtningen. Sovrummet ska vara svalt, mörkt och tyst
• Rör på kroppen – fysisk aktivitet förbrukar stresshormoner och frigör endorfiner
• Skapa kravlösa zoner – tid för hobbyer och aktiviteter utan prestationskrav
• Begränsa skärmtid – särskilt innan läggdags
• Prata med någon – att sätta ord på det man bär är avlastande i sig

Svårt att varva ner? Lyssna på kroppen när den signalerar stopp – inte när den kollapsar.

När ska du söka vård?

Det är bra att söka hjälp tidigt om du har symtom du tror beror på stress. Ju tidigare du får stöd, desto snabbare brukar det gå att bli bra igen. Kontakta 1177, din vårdcentral eller din företagshälsovård.

Sök vård om:

• Du har hjärtklappning, yrsel eller andra fysiska besvär som varar
• Du har en trötthet som inte går att sova bort
• Du har sömnproblem som pågår mer än ett par veckor
• Du fungerar sämre i vardagen – på jobbet, hemma eller socialt
• Du har tankar om att skada dig själv – ring 112 eller sök akutvård direkt

Stress är vanligt – ungefär 17 procent av den svenska befolkningen uppger att de är stressade. Men att vara stressad är inte ett permanent tillstånd. Kroppen är byggd för återhämtning. Och stressrelaterade besvär som tas på allvar i tid – det är sällan de som leder till utmattning.

Lagomlycklig handlar om välmående utan press. Att lyssna på kroppen när den talar är en del av det.