Psykisk ohälsa är ett brett begrepp. Psykisk ohälsa symtom spänner från tillfällig nedstämdhet och sömnsvårigheter till diagnostiserade tillstånd som depression och ångestsyndrom. Att förstå skillnaden, och att känna igen symtomen, är det första steget mot att söka hjälp psykisk ohälsa och få rätt stöd.
Den här artikeln går igenom vad psykisk ohälsa faktiskt innebär, de vanligaste psykisk ohälsa symtom att hålla ögonen på, och konkret vägledning kring när söka hjälp och var du kan vända dig.
Vad är psykisk ohälsa?
Psykisk ohälsa är ett samlande begrepp med två tydliga nivåer.
Psykiska besvär är reaktioner på livets utmaningar. Oro inför en jobbsituation, sorg efter en förlust, sömnproblem under en stressig period. Dessa besvär uppfyller inte en psykiatrisk diagnos, men kan ändå vara tunga att bära. De brukar avta när situationen förändras.
Psykiatriska tillstånd innebär att symtom har funnits under längre tid och påverkar förmågan att fungera i vardagen, socialt, på jobbet eller i skolan. Hit hör depression, ångestsyndrom, utmattningssyndrom, bipolär sjukdom, ätstörningar och beroendesjukdomar.
Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF), som ADHD autism, räknas också in under psykisk ohälsa. Dessa visar sig ofta redan i barndomen och kvarstår i varierande grad i vuxen ålder. Psykisk ohälsa barn unga är ett växande område inom vård och omsorg.
Stigma psykisk ohälsa gör att många väntar länge med att söka hjälp. Skamkänslor är vanliga men obefogade. Arbete och psykisk ohälsa hänger tätt samman, och psykisk ohälsa är i dag en av de vanligaste orsakerna till sjukfrånvaro i Sverige. Att prata öppet om sitt mående är ett steg i rätt riktning, både för den enskilde och för att minska stigmat i samhället.
Vanliga symtom på psykisk ohälsa
Symtomen varierar beroende på tillstånd och person, men kan delas in i fem kategorier.
Emotionella symtom
Emotionella förändringar är ofta de första tecknen. De kan vara subtila i början och bli tydligare med tiden.
- Ökad ångest och oro utan tydlig anledning
- Ihållande nedstämdhet och hopplöshetskänslor
- Plötsliga humörsvängningar
- Oförklarlig irritabilitet
- Känsla av tomhet eller meningslöshet
Fysiska tecken psykisk ohälsa
Kroppen signalerar psykisk belastning. Sömnsvårigheter, sömnsvårigheter av återkommande slag, magbesvär stress och muskelspänningar kan alla vara fysiska uttryck för psykisk ohälsa. Nedstämdhet och oro ger ofta också fysiska symtom.
Ångest utan anledning yttrar sig ofta som hjärtklappning, känsla av att inte få luft, svaga muskler och tyngd över bröstet. Panikattacker, med symtom som hjärtklappning, andningssvårigheter och yrsel, är ett tydligt tecken på att kroppen befinner sig i hög beredskap. Om du misstänker panikattacker bör du söka vård.
Energibrist trötthet trots tillräcklig sömn, och huvudvärk muskelspänningar som återkommer utan fysisk orsak, är andra varningssignaler. Stress driver ofta de fysiska symtomen, och kroppen mår dåligt av långvarig psykisk press.
Beteendeförändringar
Förändringar i beteende är ofta märkbara för omgivningen, ibland innan personen själv noterar dem.
- Isolering från vänner och familj
- Förändrade matvanor, äter mer eller mindre
- Minskad motivation för sådant man tidigare tyckte om
- Svårt att genomföra vardagliga uppgifter
- Ökad konsumtion av alkohol eller andra substanser
Om familj eller vänner börjar oroa sig för dig är det i sig ett tecken värt att ta på allvar.
Kognitiva symtom
Psykisk ohälsa påverkar tankeförmågan. Koncentrationssvårigheter och minnesproblem gör det svårare att arbeta och fatta beslut.
Negativa tankemönster, som tendensen att se det värsta eller att ta saker personligt utan grund, är kognitiva symtom kopplade till depression och ångest.
Sociala indikatorer
Att dra sig undan sociala sammanhang, minska kontakten med närstående och känslan av att vara till belastning för andra är sociala symtom som ofta uppstår vid svårare psykisk ohälsa.
Social isolering kan i sin tur förstärka och förlänga besvären, vilket gör det till en viktig varningssignal att bryta.
Vad är skillnaden på att må dåligt och ha psykisk ohälsa?
Alla mår dåligt ibland. Det är en naturlig del av livet. Kortvarig nedstämdhet, tillfällig oro och dåliga dagar är inte detsamma som psykisk ohälsa.
Det handlar om varaktighet, intensitet och påverkan på vardagen. Svårt att fungera i vardagen, oavsett om det handlar om jobb, skola eller relationer, är ett tydligt tecken. Om besvären påverkar vardagen och inte minskar trots att situationen förändrats, kan det röra sig om något som behöver professionellt stöd.
En enkel tumregel: om du mår dåligt i mer än två veckor och besvären påverkar hur du fungerar, är det dags att kontakta vården. Att mår dåligt under lång tid utan att söka hjälp är vanligt men onödigt, hjälp finns att få.
Psykisk ohälsa test: kan man bedöma sig själv?
Psykisk ohälsa test finns i form av självskattningsformulär. Formulären PHQ-9 (för depression) och GAD-7 (för ångest) är vanliga inom vården och finns tillgängliga via 1177. Självtest psykisk ohälsa ger dig en bild av besvären, men ersätter inte klinisk bedömning.
De ger ett underlag att ta med till ett läkar- eller psykologmöte. En psykolog eller läkare gör alltid den slutliga bedömningen utifrån besvärens grad: lätt, medelsvår eller svår depression respektive ångest.
Psykporten.fi erbjuder kostnadsfria egenvårdsprogram och självtest på svenska, inklusive program för depression, ångest och sömnproblem. Sömn motion kost är tre grundpelare i egenvård vid lindrig psykisk ohälsa.
När bör du söka stöd?
Att söka stöd är ett tecken på styrka. Här är konkreta situationer när det är dags att kontakta vården.
Kontakta vårdcentral om:
- Nedstämdhet, oro eller sömnproblem varar i mer än två veckor
- Vardagen, jobbet eller relationer påverkas tydligt
- Du märker att besvären ökar, inte minskar
Ring 1177 om:
- Du är osäker på vart du ska vända dig
- Du vill ha sjukvårdsrådgivning utan att boka tid direkt
- Du vill ha hjälp att hitta rätt vård i din region
Sök akut vård, ring 112 eller psykiatrisk akutmottagning, om:
- Du har tankar på att skada dig själv eller ta ditt liv
- Dessa tankar är starka eller du har planer på att agera
Det är relativt vanligt att ha självmordstankar vid svår psykisk ohälsa. Det är ett symtom som går att behandla, och det finns bra hjälp att få.
Vart kan du vända dig?
Primärvård Vårdcentralen är den naturliga ingången. Du träffar en läkare eller psykolog som gör en bedömning och lägger upp en plan. Ofta erbjuds KBT eller en remiss till specialistvård.
Digital vård Doktor24, Min Doktor och Hälsa Hemma erbjuder kontakt med legitimerade psykologer via app och videomöte. Passar om du vill komma igång snabbt eller föredrar att kommunicera hemifrån.
Specialistvård Psykiatrisk öppenvård nås via remiss från vårdcentral. En psykiatriker kan ställa diagnos, ordinera läkemedel och erbjuda specialiserad behandling.
Stödlinjer, kostnadsfritt och anonymt:
- 1177: sjukvårdsrådgivning, alla tider
- Mind självmordslinjen: 90101
- Nationella hjälplinjen: 116 123
- Bris (under 18 år): 116 111
Egenvård Vid lindriga besvär kan egenvård ha effekt: regelbunden sömn, rörelse varje dag, prata med någon du litar på. Psykisk hälsa stärks av grundläggande livsstil: sömn, rörelse och socialt stöd. 1177 och Psykporten.fi erbjuder guider och egenvårdsprogram för depression, ångest och sömnsvårigheter.
Skillnaden på psykolog, psykoterapeut och psykiatriker
Titlarna kan låta lika men betyder olika saker.
Psykolog har en femårig psykologutbildning och legitimation. Kan utreda, bedöma och erbjuda samtalsbehandling, ofta KBT.
Psykoterapeut har legitimerad titel och arbetar med psykoterapi. Kan inte skriva ut läkemedel. Titeln är skyddad, vilket innebär krav på legitimation.
Psykiatriker är läkare med specialistkompetens i psykiatri. Kan ställa diagnos, ordinera läkemedel och erbjuda specialiserad behandling vid svårare tillstånd.
Behandling vid psykisk ohälsa
Behandling väljs utifrån tillstånd och grad av ohälsa.
KBT (kognitiv beteendeterapi) är förstahandsval vid depression och ångest. Fokuserar på att förändra negativa tankemönster och beteenden. Kan ges individuellt, i grupp eller som internetbaserad KBT via 1177.
Läkemedel kombineras ibland med samtalsbehandling. Antidepressiva kan lindra symtom och göra det lättare att ta till sig KBT. Alltid på ordination av läkare.
Egenvårdsprogram finns gratis via 1177 och Psykporten.fi för depression, ångest, sömnproblem och utmattning.
Återhämtning tar tid och sker sällan i en rak linje. Det är normalt att ha sämre perioder under en behandling. Det viktigaste är att du inte är ensam med det. Beroendeproblematik och psykisk ohälsa kan förekomma samtidigt, och då behövs ofta ett anpassat behandlingsprogram som adresserar båda.
